06 augusti, 2010

Svindyr kinamat

Efter besöket i Plitvice var det dags att starta den långa resan norröver. Vi tog oss upp i Österrike via Zagreb och Maribor. När klockan var närmare 21 var det dags att hitta nånstans att bo för natten, vi körde av motorvägen och första byn vi kom till hette Übelbach. Där hittade vi direkt ett gasthaus som hade rum lediga. Dock hade deras kök stängt för kvällen men damen som rådde om pensionatet trodde det skulle finnas någon restaurang öppen inåt byn. Så vi bar upp våra väskor på rummen innan vi drog vidare för en bit mat. Att det skulle ta nästan TVÅ TIMMAR att hitta något ställe att äta på var det ingen som räknat med. Det var fullkomligt dött i byn, den enda restaurangen var stängd. Jag tror att det var jag som kläckte den briljanta idén att köra upp på motorvägen igen och stanna på första bästa vägkrog eller mack. Hade ju varit bra att kolla kartan eller GPS:en innan......
Det fanns inte en avfart så långt ögat nådde. Tillslut kom vi fram till en 9 km lång tunnel som vi var tvungna att åka igenom, dessutom kostade det €7,50 att åka igenom. ENKEL väg. Till slut kom vi till en stad som hette Leoben där vi lyckades hitta en kinakrog som höll öppet. (Kinarestauranger kan man alltid lita på!) Vid det här laget hade båda barnen somnat som stockar i sina bilstolar och gick bet på kinamaten.
Vi fick vår mat och åkte samma väg tillbaka (genom tunneln) och när vi sen inmundigade kvällens middag i pensionatets trapphus kunde vi konstatera att det nog var den dyraste kinamat vi någonsin ätit.

Kroatien del 3

Vi startade vår hemresan på torsdag morgon. Redan efter 13 mil stannade vi för att besöka en av Kroatiens största turistmål, Plitvice Jezera; Plitvicesjöarna. Nationalparken är upptagen på UNESCO:s världsarvslista och består av tjugo sjöar förbundna av mindre och större vattenfall. Man tar sig fram till fots och kommer vattenfallen riktigt nära tack vare träbryggor och stigar. Området är kalkrikt vilket gör att sjöarnas färg är helt sagolikt turkos, speciellt i solljus. Dock var det mulet när vi var där, men vattnet hade ändå en overkligt turkos ton.

Innan vi startade vår runda fick vi informationen om att det inte skulle vara några problem att ta med barnvagn runt, bara man var beredd att lyfta och bära på ett par ställen. Nja...... Vi fick lyfta och bära på ganska många ställen. Detta i kombination med mensvärk och uselt humör blev att jag tappade gnistan ett slag. Dessutom var det kö på vissa ställen då folk prompt skulle stanna och bli fotograferade framför något av vattenfallen vilket gjorde det omöjligt för oss andra att passera.

Det var skumpigt att gå på träbryggor och stigar med massa rötter, men det gick hem hos Lovisa som sov sig igenom halva turen. Hon vaknade lagom till båtturen som tog oss tillbaka till parkeringen.


Bilderna gör sig inte direkt rättvisa. Det går liksom inte fånga naturens skönhet på ett foto. Det ska till dofter, ljud av vattenbrus och fågelkvitter.


Det finns flera rutter man kan välja beroende på hur lång tid man vill och orkar vandra. Vi valde den rutten som tog mellan 2-4 timmar. Väljer man en av de längre turerna får man se det största vattenfallet som jag gissar är det på bilden (letade upp via Google) På bilden ser man också hur turkost vattnet är, det ser nästan ut som det är färgat!




I blåbärsskogen

Idag var vi på skogspromenad och hittade en massa blåbär! Lovisa hade fått en liten korg av farfar att samla alla bär i. Dock hamnade det fler bär i Lovisas mun än det gjorde i korgen.....
På vägen tillbaka såg vi en död skalbagge som hade invaderats av en massa myror. Lovisa sätter sig på huk och säger "Dom kjamas!"
Det kommer så många roliga saker ur hennes mun nu för tiden att man har svårt att hålla sig för skratt.

05 augusti, 2010

Safari

Idag har vi varit på sommarens, om inte mitt livs, mest udda utflykt. På vägen till Hjo ligger ett litet ställe som heter Gate och där finns en gård som föder upp bisonoxar. (Eller tatanka som de omnäms i filmen "Dansar med vargar" med dåtidens hunk Kevin Costner) Ägarna har en liten gårdsbutik där de har kött till försäljning, härifrån kommer köttet vi åt igår. Dessutom har de bisonsafari. Ja, ni läste rätt! Safari i form av att bonden tagit fram sin gamla traktor och kopplat på en boskapsvagn.


Bisonsafari och fjärilsmuseum. Har ni sett någon mer udda kombo förut??



Tänk att hyra den här stugan och stå öga mot öga med en bisonoxe när man ska lägga en morgondrill......


Lovisa var väldigt fascinerad av att åka traktor.


Mitt ute på en åker stannade killen som körde traktorn, motorerna och steg ut och honom pepprade vi med frågor eftersom han inte direkt hade något manus att gå efter..... Han berättade att det är femte året de har bisonoxarna och att de slaktar en i veckan ungefär. I dagsläget har de ca 130 djur.
En gång i Nordamerika fanns det runt 60 miljoner djur, men det var först när det var ynka 36 djur kvar som det gjordes något åt saken att försöka bevara arten. Idag finns det ca 5000 bisonoxar i det vilda i USA.
Vi frågade också om bisonoxen var besläktad med den svenska myskoxen, men den är släkt med geten! (Skriv upp det, ni som är med i klubben för onödigt vetande!)


Den största hanen var 2 m hög i mankhöjd!!

Den yngsta kalven var endast 15 dagar gammal.


Det är inte många djur som har en sådan här vacker utsikt. (Vättern)


Safariåkdonet


Lovisa på äventyr mellan pappa och farmor.

Nu blir det snart middag här i stugan. Grannen sköt ett vildsvin här i trakten för ett par veckor sedan och gav bort en rejäl bit kött till svärföräldrarna. Inte illa att få prova på två olika sorters kött man aldrig smakat två dagar i rad. Men jag hoppas dock att det inte blir någon vildsvinssafari imorgon......




I love Hjo


Är på utflykt till Hjo, vid Vätterns strand. Har just ätit lunch vid kajkanten. Snart ska vi vräka i oss världens goaste glass! Hemmagjord sådan... Over and out!

04 augusti, 2010

Ändrade planer

Idag var det meningen att vi skulle bege oss till Varberg för att träffa två av mina barndomskompisar med familjer. Vi brukar passa på att träffas allihopa när Lollo är i faggorna, eftersom hon till vardags bor i Stockholm.
Idag när jag var på väg till gymmet för att köra body pump (Ja, första träningspasset efter semestern) fick jag ett sms om att Lollos man insjuknat i magsjuka så vår träff blev inställd. Åh, vad tråkigt! Men vi ska försöka få till nåt nästa vecka istället.

Vi packade därför in oss i bilen och begav oss till torpet för att säga hej till svärföräldrarna och moster Bitte som gör sitt årliga besök i Rampekärr. Alltid lika skoj att träffa Bitte och titta på årets nyförvärvade silversmycken. Dessutom löser vi alltid svinsvåra korsord när vi träffas!

Efter middagen som bestod av bisonoxe och murkelsås (hur gott som helst!) kröp vi ner i det 39-gradiga vattnet i den vedeldade tunnan. Blev en aning skeptisk när svärfar skulle kliva i och han inte sett att han i all hast rafsat åt sig svärmors bikinibyxor istället för sina egna badbrallor. Om detta enbart var en i raden av hans klantigheter eller om det är en böjelse han har förtäljer inte historien.......

Nu vankas det Playstation Buzz, Hollywood edition.

---------------------------------

Lovisa somnade som en stock innan det ens serverats middag, hon var helt slut. Dessutom hade hon oturen att bli stucken av en geting på fingret. Stackars liten!

03 augusti, 2010

Åh herregud!

Kroatien del 2

Andra stoppet i Kroatien var Kozino, en liten by som ligger utanför Zadar, landets tredje största stad. Här hade vi fått låna Evas föräldrars ena lägenhet, som låg endast 100 m från havet. Hur bekvämt som helst!


Utsikten från den andra av lägenheterna.


Lovisa tyckte det var jättekul att bada och som ni ser skaffade hon sig en rejäl "bonnabränna". När vi kom till Zadar var det +38 C!!! Lite för hett för min smak, men dagarna efter blev det svalare och mer humant, runt 28 grader.


Vi hade dagligt besök av ett gäng kattungar, sex till antalet. Skulle tippa på att de var runt 15 veckor gamla. Dock var det bara två av ungarna som var modiga nog att komma fram och hälsa. En av dem var dock lite för modig och hoppade upp på bordet och i knät när vi satt och åt (vi hade lägenheten i markplan) vilket var rätt så irriterande. Kattungar är jättesöta, men att ha dem upp i maten...Nej tack! Vi hade även fullt sjå att se till att de inte smet in när vi öppnade dörrarna.


Lovisa äter bläckfisk! Andra saker som hon tycker om: Rå lök, oliver, brieost, parmesanost, lufttorkad skinka med balsamvinäger, och all sorts frukt och grönt.


En av dagarna när det inte var så fint badväder tog vi en utflykt till Pag, som är en avlång stenig ö med många stränder, små mysiga byar och en berömd och mycket speciell (och GOD!) fårost, Paski Sir. Pag brukar omnämnas som Kroatiens stenigaste ö.
Fotot ovan är dock taget på vägen dit, på bergskedjan Velebit.


Utflykt till en annan mysig liten by, Nin, inte så långt från där vi bodde. Bakgrunden är nästan lite overklig.


Återigen ett foto från ett av de otal trappsteg som Lovisa och Viggo provsatt.

Göteborgsturister

Idag har vi varit turister i vår egen stad! (Eller "staycation" som det så fint heter på engelska. Ett begrepp som blev poppis i USA under finanskrisen, när folk inte hade råd att åka på långa semesterresor)
Vi har för tillfället besök från Gävle av Camilla och Mats så då passade vi på att ta en tur med Paddan och därefter strosa omkring på Liseberg tillsammans med resten av Västsverige.


Det var riktigt intressant att åka Paddan, vilket jag inte gjort sedan femte klass då vi var på skolresa till Göteborg. Jag kom inte ihåg att man åkte ut i Göta Älv!


Lovisa tyckte inte att det var så skoj att åka båt, trots att hon pratat om det i ett hela morgonen. Till sist fick vi muta med napp för att hon skulle sitta still och inte sabba de andra turisternas chans att höra vad guiden sa.


Jag har ännu inte gjort ett besök på Ostindiefarararen Götheborg. Kanske näst på tur?


Vi åkte under en väldigt låg bro som i folkmun kallas "osthyveln". Man fick rentav krypa ner på durken på båten för att inte riskera att bli skalperad!


Lunchen inmundigades i sann turistanda på uteserveringen på Hard Rock Café, mitt på Avenyn. Rekommenderas inte! Ganska medioker mat till verkliga överpriser! (Vad sägs om en stor stark för 80 spänn? Visserligen 60 cl, men ändå.....)
Innan vi skulle gå skulle Nicke byta blöja på Lovisa och gick således ner mot toaletterna, men kom snabbt tillbaka eftersom det endast fanns skötbord på damtoaletten. WTF?!
Under semestern gjorde vi ett stopp i Slovenien och där fanns det också bara skötbord på damernas vilket vi raljerade lite över, för så skulle det minsann inte få vara hemma i jämställda Sverige. Men tydligen. Trodde verkligen att Sverige kommit längre än så........

Efter lunchen tog vi en promenad bort till Liseberg. På Södra Vägen går vi förbi Tobias Hysén till Nickes stora förtjusning. Han sa att om Lovisa inte sovit hade han bett Tobias hålla henne så han kunnat knäppa några bilder. (Jag har fortfarande inte förstått om det var på allvar eller om det var på skoj han sa så.......) Däremot fick jag och Camilla syn på en kändis på Liseberg, Johanna Lind, fröken Sverige 1993. Haha!

Det var verkligen packat med folk på Liseberg. Kanske en kombination av att det fortfarande är mitt i semestern plus att Lotta på Liseberg stod på schemat.

Trots lång köer fick Lovisa åka några karuseller. Här kör Lovisa "traktor" som hon själv sa.


Kaninerna var spännande........

.....tyckte pappa!

Under dagens Lisebergsbesök kom jag att fundera på två saker:
1. Hur tänker de som tänder en cigg samtidigt som de står och köar? (Hände i kön till Kaninresan, vilket är en attraktion för de allra minsta)
2. Hur tänker man om man som vuxen människa tränger sig före i kön? Vad sänder det för signaler till de barn som tålmodigt stått och väntat på att det ska bli deras tur?
(Hände i kön till farfars bilar)



01 augusti, 2010

Kroatien del 1

Efter besöket i Postojnagrottorna packade vi in oss i bilarna igen och drog mot Kroatien, närmare bestämt till Porec i provinsen Istrien. Vi hade fixat boende hos ett gammalt par som bott i Sverige för 30 år sedan. Herrn i huset kunde fortfarande en del svenska medan damen pratade mer knackig sådan. Lägenheten hade två stora balkonger, båda med havsutsikt och en liten olivlund nedanför. Med oss hem fick vi två stora flaskor med deras egna olivolja. Väldigt god!!! Innan den här resan var jag inte så pjoskig när det gäller olivolja, jag kunde knappt känna någon skillnad på olivolja och olivolja. Men efter att ha gjort ett blindtest på en bra olja samt en medelmåttig sådan inser jag att det är milsvidd skillnad!


På väg till gamla stan i Porec passerade vi ett tivoli och Lovisa och Viggo fick åka ett tåg till stor förtjusning. Även papporna tyckte nog att det var skoj.......


Jag och Lovisa på en restaurang i gamla stan.


Rovinj, en pittoresk kuststad i Istrien.


Lovisas grej under resan var att sätta sig på trappor utmed gator och gränder.


En av dagarna tog vi en utflykt till två bergsstäder i inlandet, Motovun och Groznjan. Till Motovun tog man bilen upp och parkerade längs gatan men fick knata den sista biten på branta kullerstensgator. Svettigt i 30-gradig värme och gassande sol!

Väl uppe var utsikten fantastisk!
Efter besöket i Motovun knappade vi in snabbaste vägen till Groznjan på GPS:erna. Efter ett par kilometer på en stor asfalterad väg skulle vi enligt GPS:en svänga av på en dammig grusväg. Det vara bara att lyda den mekaniska rösten och börja klättra uppåt. Som tur var var det inte en särskilt trafikerad väg, men ack så slingrig och dessutom utan räcke...... När vi väl var uppe på toppen såg vår svarta bil ut som om den var grå!


Lovisa på en trappa i Groznjan.


Viggo och Lovisa på upptäcksfärd!


Dagen efter de icke så barnvänliga utflykterna tog vi en båttur till en strand och badade och solade. Det var jätteskönt i vattnet och Lovisa låg i och badade i nästan tre kvart!


På tillbakavägen tog vi ett tåg till Lovisas stora glädje. Viggo var inte så lättimpad, han somnade!


Resan söderut

Ska försöka sammanfatta vår semester i ett par inlägg. Vi startade mitt i natten, kl 03.00 för att nå färjan som avgick från Trelleborg kl 7.45. Väl framme i tyska Sassnitz var tanken att blåsa ut på motorvägen och börja tugga mil. Istället hamnade vi i långa bilköer som sinkade oss ca 2 timmar. Sur start! Men framåt kvällen hade vi ändå hunnit ner i Bayern där vi tog in på ett Gasthaus efter att jag på knagglig skoltyska lyckats få fram att vi behövde två rum. Vi var trötta och hungriga och turligt nog fanns det en restuarang på bottenplan som tills vi kom dit var lugn och harmonisk. Barnen som var tröttare än vi andra skrek och grinade och lyckades välta ut Fredriks efterlängtade öl över hela bordet. Snacka om att vi kände oss uttittade!
Dagen efter fick vi sitta i ett eget rum och äta frukost. Tack för den! Haha!


Man reser inte lätt när man har barn...... Och då har vi bara ETT barn! Fattar inte riktigt hur mina föräldrar fick till det med tre barn i en SAAB 900 när vi bilade till Italien -91 och -93.


Eftersom vi inte kom så långt som vi trodde första dagen gick våra lunchplaner i Salzburg i stöpet. Vi lunchade söder om München istället och stannade därefter till i österrikiska Werfen, en ort jag var på sist 1993, och fikade på traditionsenlig apfelstrudel.


Kvällens mål var Bled i Slovenien. En väldig vacker ort med en sjö i centrum med berg som tornade upp sig i bakgrunden.


Vi hade inget boende bokat utan slank in på en turistbyrå där det lägligt nog satt en dam som hade ett pensionat ett par kilometer utanför byn, där vi bodde för natten. Möblerna var original 50- och 60-tal och huset var gammalt och luktade en del fukt.
Dagen efter vankades det frukost i köket och under tiden satt den gamla damen på en pall i bakgrunden och tittade på oss medan vi åt. Det kändes lite konstigt.......


Innan vi for vidare mot Porec i Kroatien stannade vi till i Postojnagrottorna, ett naturens underverk, minst sagt!! Till en början åker man med en litet gruvtåg 2 km rakt in i grottan där man sen kliver av och går en guidad tur på ca 1 km. Tyvärr hörde vi inte mycket av vad guiden sa pga av akustiken och hans mediokra engelska, men det gjorde inte så mycket. Temperaturen ligger på ca +8 C året runt så här var den enda gången på resan man fick användning av tjocktröja.

(Det rådde fotoförbud i grottorna så denna har jag tagit från nätet)