Lucka 4

Ställen jag bott på.

Som jag skrev i lucka 1 är jag uppvuxen i Sandared som ligger utanför Borås. Här bodde jag fram tills dess att jag var 19 år. Först i två lägenheter (tror jag, den som vet får gärna rätta...) och sen i huset som byggdes 1984. Här fick jag mitt första egna rum där jag fick välja tapeter alldeles själv; vita med rosa rosor. Om man tar sig en titt bakom elementet i det rummet kan

man få sig en skymt av dem....

Efter studenten stack jag till USA och bodde hos familjen Beatty i Arlington Heights, en förort till Chicago. Innan jag åkte till USA hade jag en bild i mitt huv

ud att man som au pair skulle bo i palatsliknande kåkar med tennisbana och pool. Visst hade jag kompisar som faktiskt bodde så, men de flesta bodde i lagom stora hus med lagom stora trädgårdar. Lagom med amerikanska mått mätt alltså.

Efter mitt au pairår pluggade jag ju i Chicago i två år och under studietiden bodde jag på tre ställen och ganska så olika:

1. Inneboende med tre killar i en villa norr om stan.

2. Innboende med tre killar i en gigantisk lägenhet i en ombyggd fabrik på Belmont Avenue, aka Gaytown. Vi hade basketplan i hallen.

3. Inneboende hos en svensk-indisk familj i Glencoe, en f

ashionabel överklassförort vid Lake Michigans strand.

Efter mina år i USA flyttade jag hem till Sverige och hem till mamma och pappa en kortis.

Kanske kan jag be min mamma gästblogga om den perioden. Haha!

Under mitt mellanår (året mellan USA och London) hann jag bo i såväl Majorna som Vasastan i Göteborg.

Därefter bar det av till London och närmare bestämt Richmond, ändstationen på District Line. Här flyttade jag och Niclas ihop i en ganska sunkig etta med sovalkov med ett så litet kök att man fick gå in och backa ut. Varmvattensberedaren var så kass att den inte ens mäktade med att värma upp tillräckligt med varmvatten att fylla upp badkaret.

Här bodde vi i drygt ett halvår innan vi flyttade till lägenheten med stort L, en sprillans nyrenoverad lägenhet ett stenkast från Themsen i Twickenham och krypavstånd till tre pubar.

Lägenheten hade helkaklat badrum, lyxigt med engelska mått mätt. Visste ni att det än idag i England byggs hus med heltäckningsmatta på dass?? Den här lägenheten trivdes vi verkligen i. Enda nackdelen var väl att grannarna hade ett sjuhelsikes humör. En gång trodde vi de möblerade om, men i själva verket grälade de......(de var aldrig otrevliga mot oss)

När vi flyttade tillbaka till Sverige bodde vi i en lägenhet precis bakom Liseberg. Här lärde vi känna våra goda vänner Janne och Maria som flyttade in i lägenheten under oss. Fast det kunde gått åt precis andra hållet..... Janne och Maria renoverade sin lägenhet och lyckades med konststycket att klippa av vår antennkabel precis innan jul och nyårshelgen. Sen stack de iväg norröver. Vi undrade så klart vad det var för jäkla idioter som flyttat in under oss och jag var redo att läsa lusen av dem när de var hemma igen. Men de kom upp med en gigantisk chokladkartong och sa förlåt. Så lättköpt är jag.

Efter något år kläckte de att de köpt hus i Lerum och frågade om inte vi också

kunde tänka oss att bo i Lerum. Hus? Nu? Nä tack. Men Maria mailbombade oss med länkar från Hemnet med objekt i Lerum och en dag fick vi syn på ett lite äldre, gult hus med vita knutar.

Dagen innan vi gifte oss var vi och tittade på ovan nämnda hus. Vi blev kära. Huset är byggt 1936 med genomgående trägolv, en öppen spis i hallen, kakelugn i vardagsrummet och en trädgård på 2400 kvm med en liten skogsdunge. Så på vår bröllopsresa i Budapest, buda-de vi hem huset. (Liten göteborgsvits där!)