30 november, 2010

Prinsessa


Nu passar tofflorna som Lovisa fått av min kompis Linda. De kommer från Dubai och är gjorda av kamelskinn (!) De är illrosa med en massa strasspärlor. Passar perfekt till en liten tjej som gillar att klä ut sig.


Och vad passar bättre till om inte en rejäl tiara.

(Och för att det inte ska bli något genustjafs så bör jag tillägga att Lovisa även leker med bilar och tåg!)

Pimpat rum

Äntligen är Lovisas rum färdigt!


Niclas har byggt in en 90-säng. Bakom hyllan intill väggen är det inbyggd LED-belysning som fungerar som nattlampa. Det är riktigt mysigt på kvällen!
Framför elementet har det kommit upp ett elementskydd med en rejäl fönsterbräda på. Äntligen kan man ställa saker i fönstret!


Såklart måste man ha en egen trappa upp


Eftersom fönstret är placerat så nära snedtaket är det omöjligt att hänga upp en gardinstång på ett snyggt sätt.Ovanför fönstret har Niclas därför byggt en hylla som även gömmer krokarna som hissgardinen är upphängda på.


Lovisas nya krukor och blommor som vi köpte på IKEA i söndags. Hon höll hårt i växterna när hon satt i kundvagnen och sa gång på gång "stå i mitt fönster".


Den gamla mattan från IKEA var rätt sunkig så den har vi kört till tippen. Det blir lätt så när man har två katter som gillar att sova och klösa på mattan. Den nya mattan är köpt på Rusta för 99 kr. (Lovisas första reaktion när hon såg mattan var: -"Nämen!! Pippi"


Förra helgen fick vi fikabesök av Kjell och Lotta. De hade med sig alldeles nybakat fikabröd till Lovisa som hon älskar att leka med. Är de inte söta?


Nallen och dockan får plats på den lilla hyllan invid väggen vid sängen.



Jag är mäkta imponerad av min amatörsnickare som fixat det så fint. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag var en aning skeptisk till detta projekt när han första gången förklarade hur han hade tänkt att bygga. Som tur är han bättre på att bygga än att förklara!


Röja

Idag är jag hemma för att sköta om min lilla sjuka familj. Jag har hunnit med att röja på Lovisas rum, det var hög tid att sortera bort böcker och leksaker som hon vuxit ifrån. Och när jag ändå var i röjartagen passade jag på att sortera bland kläderna.

När vi var i Ullared köpte vi två avlånga plastbackar på hjul som är perfekta att rulla in under sängen. Jag har lagt i Lovisas alla bebiskläder. Jag passade på att även där sortera bort saker som jag inte ville behålla. Kanske ska lägga ut dem på Tradera? Är det någon idé tro?

Lovisa tittar på Madicken och elden sprakar i kakelugnen. Termometern visar -11. Rätt mysigt ändå....

29 november, 2010

Tillbakablick

Idag för ett år sedan var vi på Östra och röntgade Lovisas höft.


Har liksom glömt att Lovisa en gång sett ut så här....

Magsjuka

I lördags var vi ju som bekant i Sandared och träffade kusinerna som tidigare i veckan legat i magsjuka. I söndags blev Lovisas mormor, morfar och moster sjuka. Idag var det Niclas, Lovisas och Calles (syrrans kille) tur. (Fast innan kusinerna kom till Sandared hade de faktiskt varit kräkfria i över 72 timmar, så det borde inte vara deras smitta)

Six down, one to go..... (Moi!) Snälla, snälla, snälla låt mig slippa.

Som tur är verkar det vara en lindrig form då Lovisa bara kräkts en gång och därefter varit lite slö.

Niclar har febertoppar på 37,9. Han säger att han kan se ljuset i tunneln.......

Herregud.

28 november, 2010

Pepparkaksbiscotti

Jag som tycker det är superenkelt och smidigt att baka biscottis tänkte testa varianten pepparkaksbiscotti så här inför jul. Här kommer receptet:

Sätt ugnen på 175 grader.
100 g flytande smör, 2 dl strösocker vispas ihop poröst.
Blanda ner 3 ägg, ett i taget.
Blanda ihop 7-8 dl vetemjöl, 2 tsk malen ingefära, 2 tsk malen kanel, 1/2 tsk malen nejlika
3 tsk bakpulver, 1 tsk vaniljsocker och 1/2 tsk salt.
Tillsätt de torra ingredienserna i äggsmeten och blanda till en slät deg.
Rulla ut degen till 3 längder och lägg på en plåt med bakplåtspapper.
Grädda i ca 15-20 min. Låt svalna något och skär sen längderna på snedden i 2 cm breda bitar.
Ställ tillbaks plåten i ugnen och stäng av ugnen. Låt dem stå kvar i eftervärmen tills de är genomtorra och knapriga (ca en timme)

För att pimpa till dem lite pudrade jag över lite extra kanel och kardemumma innan jag ställde in de på eftervärmen för att de skulle smaka lite extra.




Första advent

Nu är det Albinssonska hemmet kittat för adventsfirande




Bakdag

Glad första advent på er! Idag har snön vräkt ner utanför fönstret. En riktig stämningshöjare när man står på insidan och kavlar deg. Jag och Lovisa har bakat pepparkakor och när hon ledsnade gick jag över till lussebullar.



De avlånga pepparkakorna har Lovisa tryckt ut alldeles själv. Ni ser väl att det är krokodiler?


När vi var i Ullared inhandlades Lilla Gubben, Pippi och Herr Nilsson som pepparkaksformar. Det var lättare sagt än gjort att få ut dem på plåten på ett snyggt sätt. Pippi låg lite fel på bakplåtspapperet så hon fick klumpfot......


Behöver jag nämna att det doftar ljuvligt i hela huset?

Vi har hunnit med en sväng till IKEA idag också. Det blev nya gardiner till sovrummet, nya kuddfordral till säng och soffa och en massa värmeljus. Med betoning på massa.

27 november, 2010

Full rulle hos mormor och morfar

Idag på eftermiddagen stack vi till mormor och morfar i Sandared. Kusinerna Erik och Gustav och morbror Johan var där så det var high life. Minst sagt. Att tre barn kan låta så mycket är rätt så fascinerande. Barnen körde på och hittade på en massa bus ända tills det var dags att ta på sig pyjamas.
Inne i gästrummet lade de alla täcken och kuddar i en stor hög som de hoppade i och gömde sig under. Helst med lampan släckt.

Efter ett tag kom moster Emma och Calle som varit på Liseberg. De hade två stjärnvinster i bagaget som de inte ens tog med sig in........








Emma, världens bästa syster!!

PS: När vi var nästan hemma körde vi förbi ett gäng ungdomar som tuttat på diverse saker på en cykelbana. Vi stannade bilen och Niclas steg ur och undrade va fasen de höll på med. Killarna, som inte var mer än 12-13 år erkände att det var onödigt gjort. Niclas sa att det var jäkligt onödigt eftersom han var tvungen att gå ur bilen när han satt och halvsov så gött. Haha! Så nu är Niclas arga gubben i området.

26 november, 2010

Mysfredag


Skönt att vara hemma igen. Räkorna är i magen, lill-tjejen sover, jag är nyduschad, På spåret är i full gång. Kan en fredag vara mer perfekt?

Imorgon blir det lekning på hög nivå. Först ut är Nellie i Gråbo, därefter åker vi till Sandared och träffar storkusinerna som är på besök hos mormor och morfar.

Sneak peek



Nu är det äntligen färdigbyggt på Lovisas rum! Nu återstår bara piffningen. Foton kommer.....
Lovisa är i alla fall väldigt nöjd med sin nya säng och gick till och med och la sig frivilligt tidigare ikväll.

Dagens citat:
Jag: "Lovisa, har du bajsat?"
Lovisa: "Nej tack, det är bra"

25 november, 2010

Konferens

I skrivande stund befinner jag mig på konferens på First Hotel Billingehus i Skövde, som ligger uppe på Billingen med en fantastisk utsikt över hela Skövde. (Det enda fantastiska med det här stället...)Det har snöat så gott som hela dagen och eftersom hotellet ligger högt upp blåser det en del här uppe vilket resulterat i att snön ligger i drivor. Tittar man ut genom fönstret kan man nästan tro att man befinner sig på nåt högfjällshotell i Sälen. (Önsketänkande)

Min bror sade vid nåt tillfälle att man kan likna Billingehus vid en strandad finlandsfärja och jag är faktiskt benägen att hålla med. Det är väldigt slitet och nedgånget, bara en sån sak som att heltäckningsmattan vid trappavsatsen är helt nednött på vissa ställen.
Dessutom ingick varken vatten eller frukt i konferensrummet vilket är lite märkligt när man bokar konferenspaket. Jag känner mig ju lite skyldig eftersom det är jag som är ansvarig för hela bokningen. Det bestämdes med ganska kort varsel att vi skulle iväg så alla andra ställen var fullbokade, Billingehus var det enda stället som kunde ta emot oss. Nu fattar jag varför.

Sist vi var på konferens med jobbet var vi på Nääs Fabriker. Vissa skillnader.......

God natt!

Home makeover

Lovisa är ju en stor tjej nu så vi har beslutat att ta bort hennes utdragbara säng och ställa dit en stor säng. Niclas har därför i dagarna kämpat med plank, skruvdragare, spackel, spik och inte minst färg. Vi lyckades med konststycket att köpa en färg som tar FEMTON timmar att torka. Roligt när vissa ställen behöver tre strykningar...

Jag är i alla fall väldigt impad över resulatet och konstaterar att min man är ganska händig!

Bildbevis kommer.....

23 november, 2010

Funky Kidz

Nu i höst har Lovisa varit med i Funky Kidz som är en dansklass för barn. Lovisa har varit med i gruppen för 2-3-åringar och i den gruppen dansar man tillsammans med en förälder till pop och traditionell barnmusik. Det är ingen koreografi eller nåt sånt utan lättare rörelser, hinderbana och så klart en massa bus!

Idag var det avslutning dit syskon och mor-, och farföräldrar var välkomna som publik. Det började med att alla barn med varsin förälder satt i en ring och dansfröken hälsade välkomna. Lovisa avbröt fröken med att säga: "Jag har fin tröja!" När fröken pratat lite till sa Lovisa högt och ljudligt: "Jag är snygg!" Jag hade svårt att hålla mig för skratt.

En av låtarna som vi dansade till var Sjörövarfabbe och dansfröken presenterade oss som pirater och publiken som landkrabbor. Då sa en av småtjejerna med bestämd ton: "Min morfar är ingen krabba!!" Visst är de roliga med sina utläggningar?



Lovisa hoppar i "vattenpölar" i skogshinderbanan till tonerna av Myror i brallan.



Här dansar vi till Snickerboa.



Under hästlåten blev Lovisa lite trumpen och ville stå vid sidan om och titta på



Efter uppvisningen fick alla barn diplom och ett paket russin. Givetvis var vi superstolta över vår lilla danstjej!

22 november, 2010

ARG (och ledsen)

Vi var inne i en Media Marktbutik i Tyskland i helgen och hamnade på Macavdelningen och kikade på den nya iPaden. En rätt cool dator faktiskt. Bredvid oss stod en kille i tolvårsåldern och spelade nåt spel på den andra iPaden. Rätt som det är stövlar det fram en man till honom och tar hon hårt i nackskinnet och gormar något på tyska samtidigt som han drar iväg med honom med ett hårt grepp om nacken. Killen hukar sig och såg väldigt tom och ledsen ut i blicken. Det hela utspelade sig på en bråkdels sekund men ändå blev jag väldigt illa berörd. Om man nu inte har några skrupler och kan göra något sånt i en affär med folk som åskådare då vill jag verkligen inte veta vad som händer innanför deras fyra väggar hemma.

Jag blir ledsen, arg, illamående och sorgsen när barn far illa. Alla barn borde få växa upp i trygghet och känna sig älskade. Tyvärr ser verkligheten inte ut så.

Helgen på båten

Vi har varit på kryssning till Kiel i helgen. Vi var ett gäng på tolv personer och det var en intressant helg må jag säga.....

Efter middagen på fredagskvällen satt vi kvar i restaurangdelen och drack öl/drinkar och vid bordet bredvid satt det fyra tjejer i 20-årsåldern. En kille kommer fram till bordet och bjuder upp till dans. Ingen av tjejerna är särskilt intresserad men han ger sig inte. Vi vid vårt bord tycker lite synd om killen som blir nobbad och tycker nog att man får bjuda till lite. Han var inte odräglig eller otrevlig utan ville bara dansa.
Med svansen mellan benen går han därifrån. Fram till vårt bord. Fram till mig. Och bjuder upp.
Hur var det nu? Om nån bjuder upp, så får man bjuda till? Jag och min stora käft.
För övrigt var han väldigt duktig på att bugga, jag flög som en vante över golvet.

Väl framme i Kiel strosade vi i affärer och shoppade lite småsaker. Bland annat tre små Yankee Candles med kaneldoft. Perfa inför helgen då det blir pyntning på hög nivå.

Hur kan man slutligen sammanfatta helgen?
-Det var trevligt, men det dröjer nog innan vi tar den båten igen.
-Vi sänkte medelåldern på fartyget.
-Jag har en ny favoritdrink: Mango Mary. (Absolut Mango, guavajuice och tranbärsjuice)
-Det var inte modeeliten som befann sig ombord.
-Vi längtade som bara den efter Lovisa.

18 november, 2010

Ullaredsskörden

Idag var vi i Ullared på eftermiddagen. Shoppingturens syfte var att handla julklappar till Lovisa och lite julsaker. Det blev lite mer än så dock. Stående saker på Ullaredslistan är ju givetvis tvättmedel, duschcreme, stearinljus och andra förbrukningsvaror. Däremot hittar jag ALDRIG några kläder till mig själv bortsett från trosor och sockar. Tycker faktiskt inte de har särskilt snygga kläder alls. Fast jag hittade en träningstopp i alla fall!

Här kommer några smakprov på vad som fick följa med hem.


Ljushållare som man sätter ner i blomjord. Kommer passa fin-fint i kommande julgrupper.


En oljelampa som kommer passa ypperligt på skänken i vardagsrummet för ynka 59,50!


Ett hjärta att plantera i.


Finskor till Lovisa. Vi fick ju chansa lite eftersom Lovisa inte var med och provade. De var en smula för stora, men det gör inget.


Skål med hällpip i svart melamin

Utsläppt hår

Imorse hängde jag på låset på gymmet och sprang 5 km. Jag kom till jobbet i blött hår och eftersom jag har så enormt tjockt hår lät jag bli att sätta upp det i en tofs som jag alltid gör annars.
Hittills har sju kollegor sagt att jag är fin i utsläppt hår så jag kanske ska ta fasta på det nu då och ha det lite oftare. Niclas som brukar skämta med mig om att jag har Kikki Danielssonfrilla när jag har utsläppt......

Men visst är det kul med komplimanger!?

17 november, 2010

Au pair i USA

Chicago - My kind of town!
(Känd slogan i Chicagosammanhang)


Idag är det på dagen tolv år sedan mamma och pappa skjutsade mig till Landvetter. Där skulle jag ta planet till Amsterdam för vidare färd mot New York och ett 1 år långt äventyr som au pair. Jag tillbringade de första tre dagarna i en workshop tillsammans med ett fyrtiotal andra blivande au pairer från de flesta europeiska länderna.

Jag delade hotell med en fransyska som pratade usel engelska. Hon fick slå i ordboken för att förklara att hon ville låna min hårfön. Jag tyckte lite synd om henne. Dels för att hon pratade medioker engelska men också för att hon skulle tillbringa sitt år i Detroit och ta hand om tre flickor, trillingar på 2 år. Huvaligen!

Mitt första (och enda) möte med NYC var inte direkt positivt. Det var folk och trafik överallt, vädret var regnigt och grått och jag kände inte en käft. Och dessutom med vetskapen att jag inte skulle åka hem på ett helt år. Jag kände mig rätt ensam!

Efter tre dagar i NYC flög jag vidare till O'Hare, Chicagos stooooora flygplats. Redan vid gaten stod min värdfamilj, familjen Beatty från Arlington Heights, och mötte mig med blommor och en ballong. Gulligt men lite cheeezy!
Jag minns så väl den första kvällen, jag var hungrig som en varg och min första middag bestod av en rätt som kallas för "Sloppy Joe's". Köttfärssås i hamburgerbröd och chips vid sidan om. Märkligt tyckte jag.

Jag var familjens elfte och sista au pair. Barnen, två pojkar, var 11 respektive 14 år och min främsta uppgift var att köra lillkillen Nick till och från skolan. Efter skolan var jag hemma med pojkarna tills Audrey kom hem från jobbet vid 17-tiden. Under tiden barnen var i skolan skötte jag tvätten och storhandlingen, alltså ingen vidare ansträngande uppgift.
Om man jämför med mina au pairkompisar så hade jag ett relativt enkelt schema. Jag hade kompisar som jobbade mellan 8-20 och dessutom var barnvakter på helgerna. Min tyska kompis Christine hade hand om FEM barn i åldrarna 6, 4, 2 och tvillingar på 6 månader. Stackare!
Fast det var inte enkelt alla gånger att vara au pair för en hormonstinn 14-åring. Han testade mig rejält i början genom att totalt ignorera mig, vara uppkäftig, avsiktligt visa fel väg när vi skulle nånstans. Vid ett tillfälle till och med slog han mig, men då slog jag tillbaka. Man har ju diverse färdigheter som lillasyster. (På workshopen i NYC pratades det om att man absolut INTE fick slå sina värdbarn......)
Efter ett par månader skärpte han till sig och skröt på sin High School om att han hade en svensk 19-årig utbytesstudent (!) boende hos sig. (Han var nog för generad att säga att jag egentligen var "the nanny") Idag är grabben 25 bast och marinsoldat och har varit några vändor i Irak och Afghanistan.

Att åka som au pair är verkligen något som jag rekommenderar. Man lär känna en helt ny kultur, man lär sig ta hand om sig själv, engelskan får sig ett uppsving och man träffar så sjukt många olika människor. Dessutom är USA ett fantastiskt land med en massa möjligheter. Under mitt år som au pair hann jag med att besöka alla fem parker på Disney World i Orlando, jag var på spring break i Daytona Beach (Florida), var på en roadtrip till Memphis och kollade in Graceland, besökte Amishbyar i Indiana, var på hajk i Wisconsin, följde med familjen på semester till Cayman Islands. Dessutom har Chicago ett enormt kultur-, och sportutbud; Chicago Blackhawks i NHL, Chicago Bears i NFL, Chicago Bulls i NBA, Chicago Fire i MLS, Cubs och White Sox i Major Baseball League.

Nackdelen att åka till USA som 19-åring är ju att man inte kommer in på krogen. Lagligt. Men med en färgkopiator och lamineringsmaskin kommer man långt.......

Var precis nere i källaren för att leta upp några foton från min aupartid, men jag tror de finns hemma hos mina föräldrar. Får bjuda på de bilderna nån annan gång.....


16 november, 2010

Surgubbe

Usch, jag har precis fått skäll. Och det med besked. Det var en riktig surgubbe som ringde och fullkomligt skällde ner mig och anklagade mig för diverse saker. Blev bland annat kallad inkompetent idiot. Då brast det. Med gråten i halsen välkomnade jag honom att ringa min chef.

Egentligen hade jag velat fräsa "håll käften gubbjävel!!" och sen slänga på luren i örat på honom.

På tidigare jobb har jag kunnat handskas med sura kunder, men det var så längesedan jag råkade ut för en så jag visste inte riktigt hur jag skulle agera.

Han får gärna för mig vara frustrerad och arg, men att gå till personangrepp, där går banne mej gränsen!

15 november, 2010

Why, oh why?!?


FINNS det verkligen folk som skulle klä sin bebis i en sån här body? Bebisen lär ju få men för livet......
Om det mot förmodan är någon som är intresserad så ska vi till Ullared på torsdag. Så säg till.

Pulsträning


Förra måndagen var jag på spinning på mitt gym, Lerums Sportcentrum. På måndagspasset har man möjlighet att träna pulsträning, något jag inte gjort förut. Man kopplar på en pulsmätare på magen och sen skriver instruktören in på datorn vilket nummer man har på sin mätare. Sen har man koll på den stora skärmen på väggen hur man ligger till procentuellt. Detta gjorde att jag tog i lite lite extra. Efter klassen gick jag igenom mina "resultat" med instruktören och han sa att jag fick med beröm godkänt! Kul!

Så snart bär det av på spinning!