29 januari, 2010

1 minut och 21 sekunder....

....tar det från dagis grind till vår tomt.

2 minuter och 4 sekunder tar det från dagis grind till vår ytterdörr.

Kom ihåg att detta var i pulsande snö och uppförsbacke. Undra vad tiden blir på barmark och i nedförsbacke?

To be continued......

Summering av mammaledigheten


17,5 månader
528 dagar

Så länge har jag haft privilegiet att vara hemma med min ögonsten.

Det har varit underbart, fantastiskt och roligt. MEN, det har också varit tröttsamt och faktiskt en smula långtråkigt (i alla fall den första månaden då Lovisa bara sov och sov). Men för det mesta har det ju varit skoj att kunna umgås med roliga, spralliga och ursöta Lovisa så länge. Se hur hon utvecklas, hur hon hela tiden lär sig nya saker.

Men nu börjar en ny tid. Jobb för mig och in i dagissvängen med allt vad det innebär. Det är slut med sångstunder, lattefikor och spontanturer till Allum på en torsdag förmiddag.
På ett sätt ska det bli skoj att komma ut i arbetslivet igen. Känner mig lite mätt på allt snack om amning, sovrutiner, bajs, barnmat, barnvagnsmodeller, Polarn & Pyrets senaste kollektion. Listan kan göras lång.

Är bombsäker på att det kommer komma en period när jag längtar tillbaka till mammaledigheten, men just nu ska det bli skoj att börja jobba igen. Det kommer säkert komma en mammaledig period igen. Och nej, jag är inte på smällen......


"Tjenare, morsan!"
Vi hälsar på varandra för första gången. (Känner mig lite nöjd över att jag hade så pass välmanikyrerade naglar på förlossningen.....)



Min lilla, stora tjej!


27 januari, 2010

Fotofix

De foton som jag lägger upp här på bloggen brukar jag snajsa till lite i iPhoto innan jag lägger upp dem. Man kan fixa och trixa med färgen och så men jag har saknat en funktion att lägga in text i fotot. Idag satt jag och surfade runt lite och hittade en sida med oändliga möjligheter när det kommer till att göra sina foton lite roligare.
Det är en amerikansk sida så mycket av det som finns där är väldigt cheezy, som så mycket annat i det stora landet i väst.








Ett år sedan

Det är så kul att titta tillbaka i fotomapparna och se hur vår lillskrutta vuxit och utvecklats! Fotot nedan är taget i den då nya fåtöljen när hon modellar en vårmössa, som jag för övrigt köpte innan Lovisa föddes i tron att den skulle passa direkt, den var ju så liten. I själva verket var den alldeles för stor!


Även detta kortet togs för ett år sedan...... Vackra tulpaner från maken. Repris snart kanske?

Idag är det den första arbetsdagen sen 15/8 2008. Skulle egentligen börja jobba i måndags men började så snyggt att VAB:a då Lovisa haft ögoninflammation.
Eller arbetsdag och arbetsdag, jag har för närvarande inget uppdrag (jobbar som konsult) så jag är hemma och har jour mellan 8-17. Många kanske skulle tycka det var skönt att få vara hemma men ändå få betalt, men jag tycker det är långtråkigt. Jag har ju för fasen varit hemma i 17 månader!!!
Håll tummarna att det snart trillar in lite uppdrag så jag också får komma ut i arbetslivet och sälla mig till en vardag som inte innehåller blöjor, Max-böcker och sånger som "ketchup ska prutta".

24 januari, 2010

Kusinbesök och kalas

Vi har haft en kul helg med mycket lek och stoj. Förs kom storkusinerna Gustav och Erik på besök. Lovisa var dock lite snål med att låna ut sina saker, hon började gnälla så fort hon såg Gustav eller Erik leka med något som var hennes......


Erik tyckte Lovisas docksulky var kul!


Gustav 3,5 år.


På eftermiddagen var vi på kalas hos Viggo som fyllde 1 år i veckan.


Det är gott med tårta!!


Lovisa ska klättra på allt!





Nog för att vi känner oss som hemma hos familjen Edelius, men att gå och hämta sig en macka helt upp och ner är väl lite att ta i!


Och givetvis åker Fredrik på att läsa saga.....

Det började med 1-årskalas och slutade i kroatisk tappning med cevapcici och Karlovacko då vi hade det första planeringsmötet inför sommarens semesterresa som går mot just Kroatien. Ska bli sååå skoj!

21 januari, 2010

Hissa eller dissa?

Idag hissar jag min lillasyster Emma! Världens bästa syster och moster, och snart även världens bästa sjuksyster! (Sjuksyster i dubbel bemärkelse då Emma har väldigt sjuk humor) Vi håller tummarna att hon klarade tentan.


Rätt ögonblick

Detta fotot är taget den 18/5 2007, dagen innan vi gifte oss. Våra engelska vänner Gina och Fergus hade precis anlänt till festlokalen med sin lilla bebis Tallulah. Min brorson Gustav var också där så ett litet gruppfoto på de små bebisarna var ju tvunget.
Gustav, den lille korven, passar på att kräkas precis när kameran klickar. Rätt roligt!


20 januari, 2010

Minnen 2

En av de roligaste resorna jag varit på var när vi var på fotbolls-VM i Tyskland 2006 tillsammans med brorsan och svägerskan.

Jag registrerade mig tidigt på SvFF's hemsida för att ha chans att vinna biljetter. (Eller vinna och vinna; man fick ju betala dyrt för dem, men det var de väl värda!) Och tänk att jag hade sån tur!
Vi fick två biljetter till matchen mot Trinidad & Tobago i Dortmund och två biljetter till matchen mot Paraguay i Berlin.

Så i början av juni packade vi mormors och morfars husbil och tog Kielbåten till Tyskland.



Jag tyckte så synd om brorsan att han inte hade nån biljett så vi överlät (!) biljetterna till Berlinmatchen till honom och Jossan (ja, svägerskan heter också Josefine). Jag och Niclas satt istället och tittade på matchen på Unter den Linden på en gigantisk storbilds-TV. Ölen flödade!! Däremot undrar jag lite vad som hände med brorsans löfte om att jag skulle få hans förstfödde som tack för biljetterna..... (Jossan var gravid i femte månaden då)



Minnen 1

Vad gör man när man har ett sjukt barn hemma? Jo, man får lite tid över att kolla igenom alla fotomappar och vad hittar man där? Jo, en massa bilder som man glömde att man hade.

Bilderna nedan är tagna när vi var på semester i Thailand i samband med svärfars 50-årsdag för fem år sedan. En tre veckor lång semester som startade i Bangkok och avslutades i Krabi. Däremellan hann vi också med att smaka på Koh Lanta och Karon i Phuket.

Detta kortet är taget på Riley Beach i Krabi. Killen som svärfar spelade kort med gjorde upp sina egna regler och vann hela tiden. Om jag minns rätt fuskade han en del också, vilket visserligen inte är så svårt om det är en själv som sätter reglerna. Haha!


Denna lille killen kom till oss ungefär fyra gånger i timman och frågade om vi ville köpa "fesljummen" burkläsk och färsk ananas. Efter ungefär åttonde gången han frågat och vi sagt nej sa jag till honom att vi lovar att köpa innan han åker därifrån för dagen. Jag frågade honom när han skulle åka därifrån och då svarade han med ett pillimariskt leende: "In five minutes".


En annan rolig händelse från den resan var när vi var på restaurang i Bangkok och följande dialog utspelar sig mellan svärmor och servitrisen:
Servitris: What you like to drink?
Svärmor: A Singha beer, please.
Servitris: Small or large?
Svärmor: Large, please
Servitris: Solly, no have!

Hissa eller dissa?

Satt och kollade igenom fotomappen på datorn och hittade några bilder från helgen då jag och Niclas var på spa.
--------------------

Hösten 2007 var en tuff höst arbetsmässigt för oss båda så vi bestämde oss för att åka på spa.Vi kollade in Lundsbrunn som såg himla mysigt ut! Så en lördag förmiddag i december styrde jag och maken kosan mot Lundsbrunn Spa för att gotta oss med bad, behandlingar, god mat och varandra. Det spöregnade hela vägen så vi riktigt längtade efter att få ta på oss badkläderna och hoppa i bubbelbadet.

Vi checkade in och fick nycklarna till rummet, som låg i källaren! Visserligen i suterrängplan så det fanns fönster. När vi steg in i rummet som vi hade ganska höga förväntningar på, krossades hela min dröm om att få en helg utöver det vanliga. Jag skojar inte om jag säger att rummen hade sämre standard och charm än ett sunkigt motell längs Autobahn i norra Tyskland.
I hallen stod en ranglig byrå i bokfanér, standard á la Rusta. (Rusta i all ära, men pröjsar man över 1500 kr per person och natt förväntar man sig lite mer)
Längs ena väggen stod en fåtölj i furu med raka armstöd och ben, med vinröda dynor. Sänggavlen var i rotting och det fanns inget överkast. Framför sängen stod en 14 tums TV placerad på ett stativ och sladdarna hängde hej vilt....Gardinerna var storblommiga, med röda och turkosa blommor.
På väggarna satt vävtapet och på ena väggen hängde en intetsägande tavla med ett tryck som skulle likna Skagenmålarna.
Badrummet hade ett sandpapperliknande golv och aprikosa plastväggar. Ingen duschkabin eller badkar utan bara ett draperi i ena hörnet med en stor vattenskrapa som tittade fram.

Jag brukar inte lägga stor vikt vi rummen när jag är ute och reser. Tex om man åker en weekend till London är man ju där för att se stan och bryr sig inte så mycket om själva rummet, men åker man på spa tillbringar man en del tid på rummet och då tycker jag man kan förvänta sig nåt utöver det vanliga. Särkilt när standarden på rummen inte rimmar med framtoningen de har på sin hemsida! Fiasko!

I restaurangen var det high life eftersom de precis börjat med säsongens julbord. Borden stod så tätt så man kunde höra vad bordsgrannarna pratade om. Ingen romantisk middag där inte..... Maten var i alla fall god och det var nog det enda positiva på den resan.

Jag DISSAR alltså Lundsbrunn Spa!!!

Någon som vet om det fortfarande ser ut så här på Lundsbrunn Spa?









Ett konstverk


Får jag lova att presentera konstverket som Lovisa tillverkade på dagis i måndags?

Det lär väl bli ett x antal teckningar framöver som ska tas med hem. Vad synd att vi har en inbyggd kyl som man inte kan hänga upp några teckningar på.......
Däremot har ju både far- och morföräldrarna en massa plats på sina kylskåp!!! :-)

19 januari, 2010

Lovisas minspel

Här kommer en bildkavalkad på världens goaste lilla tjej! Nästa gång ska jag fota med systemkameran, då den faktiskt tar kort när man trycker på knappen. Kameran jag använt till korten nedan är en vanlig digitalkamera som är ofantligt slö och tar kort typ tre sekunder för sent!















Spännande ängel

Hemma hos Lovisas mormor och morfar hänger det en ängel i ytterdörrens fönster. När Lovisa var mindre var just denna ängel det läskigaste som fanns, fast ändå väldigt spännande. Det var med skräckblandad förtjusning hon pekade mot fönstret. När man lyfte upp henne och gick mot fönstret spände hon varenda muskel i kroppen och blev stel som en pinne.
Här hemma har vi en liknande ängel på lilltoan, men numera pekar hon på den med ett leende och när jag tar ner den ska hon pussa den.