Vi startade vår hemresan på torsdag morgon. Redan efter 13 mil stannade vi för att besöka en av Kroatiens största turistmål, Plitvice Jezera; Plitvicesjöarna. Nationalparken är upptagen på UNESCO:s världsarvslista och består av tjugo sjöar förbundna av mindre och större vattenfall. Man tar sig fram till fots och kommer vattenfallen riktigt nära tack vare träbryggor och stigar. Området är kalkrikt vilket gör att sjöarnas färg är helt sagolikt turkos, speciellt i solljus. Dock var det mulet när vi var där, men vattnet hade ändå en overkligt turkos ton.
Innan vi startade vår runda fick vi informationen om att det inte skulle vara några problem att ta med barnvagn runt, bara man var beredd att lyfta och bära på ett par ställen. Nja...... Vi fick lyfta och bära på ganska många ställen. Detta i kombination med mensvärk och uselt humör blev att jag tappade gnistan ett slag. Dessutom var det kö på vissa ställen då folk prompt skulle stanna och bli fotograferade framför något av vattenfallen vilket gjorde det omöjligt för oss andra att passera.
Det var skumpigt att gå på träbryggor och stigar med massa rötter, men det gick hem hos Lovisa som sov sig igenom halva turen. Hon vaknade lagom till båtturen som tog oss tillbaka till parkeringen.
Bilderna gör sig inte direkt rättvisa. Det går liksom inte fånga naturens skönhet på ett foto. Det ska till dofter, ljud av vattenbrus och fågelkvitter.
Det finns flera rutter man kan välja beroende på hur lång tid man vill och orkar vandra. Vi valde den rutten som tog mellan 2-4 timmar. Väljer man en av de längre turerna får man se det största vattenfallet som jag gissar är det på bilden (letade upp via Google) På bilden ser man också hur turkost vattnet är, det ser nästan ut som det är färgat!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar